Text: Heli Etu-Sihvola & Ulla Moilanen

Forskningen kring Luistaris människor, djur och traditioner fortsätter på 2000-talet

Analysmetoderna för det arkeologiska materialet utvecklas ständigt åt ett mer finstilt håll. Det skulle inte finnas någon forskning utan dokumentationsmaterial som dokumenterats noggrant – materialet är nyckeln till tolkningarna. Luistari har varit objekt för särskilt aktiv undersökning ända sedan utgrävningarna inleddes. Nya projekt har startat närapå årligen.

I undersökningarna som gjorts eller pågår behandlas många olika teman, av vilka särskilt benforskningen lyfts fram under de senaste åren. Det finns flera projekt och man strävar efter att göra så mycket samarbete som möjligt. Benstudiernas huvudsakliga teman varierar från människo- och djurosteologisk forskning till att göra modeller, isotopundersökningar och forskning i forntida DNA. Övrigt fyndmaterial som bevarats i graven blir även mångsidigare granskat. Man har identifierat träsorterna i Luistaris kistor och analyserat fibrer och pälsrester samt gjort ny forskning kring vävda band. Med hjälp av den experimentella arkeologins metoder har man gjort flera rekonstruktioner av textilier och smycken samt undersökt svärd med skrift på klingorna. Undersökningarna omfattar även analyser av den akustiska ljudmiljön under järnåldern samt forskning kring de fyndlösa gravarna.

DE NYASTE PUBLIKATIONERNA OM LUISTARI

Juhola, Tytti, Henry, Amanda, Kirkinen, Tuija, Laakkonen, Juha & Väliranta, Minna 2019. Phytoliths, parasites, fibers, and feathers from dental calculus and sediment from Iron Age Luistari cemetery, Finland. Quaternary Science Reviews, Volume 222, 15 October 2019, 105888.

Kirkinen, Tuija 2019Between skins ― animal skins in the Iron Age and historical burials in eastern Fennoscandia. Helsingin yliopisto. (doktorsavhandling)

2000-TALETS UTGRÄVNINGAR

Muuritutkimus Oy har gjort forskning i fält av Kauttuas bytomt och Luistarintie, vilka har gett mer information om Luistaris område och miljöns historia. Resultaten från dessa utgrävningar har ännu inte publicerats. I en atikelsamling från år 2011, Avauksia Ala-Satakunnan esihistoriaan, behandlas de undersökningar som gjorts under 2000-talets första decennium.

LIVSHISTORIER I TÄNDERNA

Under ledning av forskaren Laura Arppe har man vid Helsingfors Dateringslaboratorium inom projektet Elämänhistoriat Hampaissa (2/2015-1/2018, Livshistorier i tänderna) undersökt Luistaris avlidna med hjälp av isotopanalyser, dateringsanalyser, osteologiska undersökningar och µCT-fotografering. Publicerandet av forskningsresultaten är ännu på gång. Då resultaten är klara kommer nedslag i olika undersökningars resultat att publiceras på webbsidorna.

Osteologen Kati Salo presenterade en osteologisk analys av Luistaris människotänder (KM18000) i sin avhandling pro gradu (Salo 2005; Salo 2006). Detta var första gången som människoben som påträffats i utgrävningarna analyserades som en helhet. Salo gör fortsatt forskning post doc kring människobenen i Luistaris likgravar inom projektet Livshistorier i tänderna, och hon har även granskat bränt ben från Luistari. Kristiina Mannermaa undersöker husdjur som begravts i Luistari och hundar som begravts på vikingatiden.

Med hjälp av stabilisotopvärden från ben och tänder kan man undersöka vad man ätit. Värden från tandben och emalj företräder barndomen och ungdomen och de ben som förnyas representerar de sista åren av ens liv. Med hjälp av isotopanalys kan man till exempel utreda den maritima näringens andel i maten. Isotoperna ger även information om geografiskt ursprung och tändernas värden vittnar om amningstidens längd. Heli Etu-Sihvola förbereder en doktorsavhandling vid Helsingfors universitet om isotopundersökningar från Luistari. Bakgrundsmaterialet till Luistarimänniskornas matvanor finns i undersökningar som gjorts i Östersjöområdet –  gällande djur- och växtanalyser har informationen samlats i databasen dIANA.

Tänder som analyserats i isotopundersökningar har µCT-fotograferats och återskapats som modeller vid Helsingfors universitets mikrotomografilaboratorium. Med hjälp av modellerna har man räknat ut hur mycket tänderna slitits och estimerat i vilken ålder Luistaris människor avled. Den här undersökningen kommer att presenteras som en skild publikation.

PROJEKTETS PUBLIKATIONER

Etu-Sihvola, Heli, Bocherens, Hervé, Drucker, Dorothée, Junno, Aripekka, Mannermaa, Kristiina, Oinonen, Markku, Uusitalo, Joonas ja Arppe, Laura 2019. The dIANA database – resource for isotopic paleodietary research in the Baltic Sea areaJournal of Archaeological Science: Reports, Volume 24, April 2019, sivut 1003-1013.

aDNA-UNDERSÖKNING

Flera av människorna i Luistari är forskningsobjekt då man vill utvinna forntida DNA i projektet SUGRIGE , som leds av Päivi Onkamo. Prov av ben och tänder som undersökt har tagits i ett sterilt laboratorium. Ur proven sekventeras DNA.

Då resultaten är klara får vi mer information om vilket genetiskt arv de utvalda personerna i Luistari bar. Skallbenen har bevarats endast fragmentariskt, och det är inte möjligt att rekonstruera deras ansikten. Med hjälp av DNA kan man ändå få information om yttre drag som människorna i Luistari hade, såsom ögon-, hud- och hårfärg. Ett omfattande inlägg om projektet har gjorts i en artikel i HS.

PROJEKTETS PUBLIKATIONER

DATERINGSANALYSER

Ben från människor i Luistari har daterats i Naturvetenskapliga Centralmuseets Dateringslaboratorium och en undersökning av dem pågår som bäst. De tidigare radiokoldateringarna från Luistari har gjorts på basis av kol från eldstäderna och förkolnade trärester ur gravarna, men människolämningar har inte hittills daterats direkt. I undersökningen utreds hur väl resultaten från dateringarna håller sträck med de uppgifter föremålen ger, samt i vilken mån människornas egen ålder och matvanor, särskilt intag av fisk från Pyhäjärvi, kan påverka resultaten.

PROJEKTETS PUBLIKATIONER

GRAVSKICK

Även i Luistari påträffades varierande gravskick, till exempel personer som begravts liggande på mage. Detta har ofta tolkats vara ett sätt att bestraffa eller skända den avlidna. I grav nummer 62 i Luistari har en ung kvinna begravts på mage men ändå klädd och utrustad med rika smycken, och graven är belägen bland de övriga gravarna. De här detaljerna antyder att man tagit hand om den avlidna trots att hon begravts i en konstig ställning, och hon har inte isolerats från sitt samhälle. Kanske den särskilda ställningen i graven beror på en speciell dödsorsak eller något annat fenomen, som hörde ihop med tiden då personen avled (Moilanen 2018).

I Luistari finns även dubbel- eller massgravar som består av flera personer. I grav nummer 281 vilar två män ansikte mot ansikte (länk till en särskilt text här) och i grav 294 vilar möjligen två vuxna och tre barn. Gravar med flera personer berättar om en ökad dödlighet till exempel på grund av hungersnöd, farsoter eller en tid av våldsamma sammandrabbningar (Moilanen 2015). Pirkko-Liisa Lehtosalo-Hilander (2000: 156) anser att massgravarna i Luistari troligen orsakats av en farsot. Kunde den justinianska pesten, som härjade i Europa på 500600-talet, ha stigit i land i Eura under merovingertiden, vilket Tapio Seger (1982) har antytt? I framtiden kommer man att kunna utreda hur möjliga sjukdomar spritts genom olika naturvetenskapliga metoder, såsom DNA-undersökning av sjukdomars förorsakare. Bakgrunden till massgravarna kan även ha mycket alldagliga orsaker, exempelvis om de som avlidit under vintern begravts i gemensamma gravar.

KÄLLOR

Lehtosalo-Hilander, Pirkko-Liisa 2000. Kalastajista kauppanaisiin. Euran esihistoria. Vammala.

Moilanen, Ulla 2015. Ikuisesti yhdessä – kaksoishautausten tulkintaa. Suomen Akatemian Tietysti.fi -sivusto. Muinaiskalututkinnon alkeita -blogi.

Seger, Tapio 1982. The Plague of Justinian and Olher Scourges. An Analysis of the Anomalies in the Development of the Iron Age Population in Finland. Fornvännen 77: 184-197.

OCH

PROJEKTETS PUBLIKATIONER

*Moilanen, Ulla 2018. Facing the Earth for Eternity? Prone Burials in Early Medieval and Medieval Finland (c. AD 900-1300). Archaeological Review from Cambridge 33.2 – The Others: Deviants, Outcasts and Outsiders in Archaeology.

Visste du?

De naturvetenskapliga metoderna kan öka kunskaperna om näringar, traditioner, människors rörlighet samt handelsrutter. Det enorma materialet som dokumenterats i Luistari kan även i framtiden ge möjlighet till olika former av analyser, som till exempel en utredning av ursprunget till material i föremålen. Andra möjliga undersökningar kan exempelvis utgöra utredningar av djurarterna i benpärlor och -kammar, undersökningar av slipstenshängenas stenarter, analyser av glaspärlornas ursprung samt till exempel  olika former av analyser av matrester som sugits in i keramiken. Den moderna teknologin möjliggör även effektivare jämförelser mellan olika objekt i förhållande till vad man kunde genomföra under tiden före datateknikens genombrott.