Text: Ulla Moilanen & Heli Etu-Sihvola

I Euras och Kjulos område känner man till en mängd fornminnen och fyndplatser från järnåldern. I förhållande till resten av Finland är området mycket speciellt – inte enbart på grund av sina rika fynd – utan även därför att man började begrava de avlidna i likgravar i gravfälten i dessa trakter redan vid sekelskiftet 600. På den här tiden började man göra begravningar i Luistari på en plats som redan var bebodd på bronsåldern och under den äldre järnåldern. I övriga Finland blev likgravar allmänna flera århundraden senare i och med att man anammade kristendomen.

De tidigare likgravarna i Eura och Kjulo vittnar dock ännu inte om att man anammat den nya religionen. Däremot har man i områdets gravskick sett likheter till mellaneuropeiska radgravfält. I allmänhet anser man att likgravfälten i Eura och Kjulo tillhör en omfattande europeisk kulturströmning, av vilken man sett antydningar i det arkeologiska materialet redan i fråga om de tidigare århundradenas materiella kultur (bl. a. Raninen & Wessman 2016: 281 – Muinaisuutemme jäljet).

Luistari är troligen det mest berömda och mest undersökta järnåldersobjektet i Finland. Det är långt tack vare Pirkko-Liisa Lehtosalo-Hilander. Hon har skrivit flera publikationer om forskningarna på platsen, och om Luistari och dess fynd har även gjorts flera examensarbeten. Luistari har en betydande ställning inom den finländska järnåldersforskningen, eftersom mycket av vad vi känner till om järnåldern baserar sig på just de fynd och undersökningar som gjorts i Luistari. Fastän bilden av Finlands järnålder ibland även kritiserats som ”Euracentrerad”, är det fortsättningsvis viktigt att undersöka Luistari och dess närområden.

Luistari är också internationellt sett ett sällsynt objekt, eftersom alla dess 400 gravar, som dateras till merovinger- och vikingatid, har kunnat undersökas arkeologiskt. Därför är det möjligt att granska hela det samhälle, som är begravt här. I Luistari finns en kontinuerlig, cirka 500 år lång tradition av gravar försedda med föremål.

Inalles 1 300 likgravar har grävts fram i Luistari, vilket gör gravfältet till det mest kända likgravfältet från järnåldern i Finland. Luistaris människo- och djurrester, de gravskick samhället brukat, och de föremål man funnit, samt strukturerna bildar en helhet, som ger värdefullt och varierande material även för ny forskning, som å sin sida fördjupar bilden av Finlands forntid.

 

Det förhistoriska infocentret Den skrattande draken och Luistaris fornpark i Eura presenterar Luistaris och närområdets fyndmaterial.  Detta gör även Finlands nationalmuseum i Helsingfors och Satakunda museum i Björneborg.